READYMADE
Hur kopplar du ditt konstverk till konstnärerna?
John Cage´s verk, Eninka 29, skapades genom att samtidigt skicka brinnande tidningspapper och fuktigt papper genom en tryckpress. Konstnären bedrev flera tester för att avgöra en lämplig kombination av storleken på elden till papprets vikt. Teknikerna som John Cage använde sig av var att han lade papperna över elden i exakta sekunder, samt att ringarna som såg ut som en använd kaffekopp ställts på pappret är egentligen en stor varm ring, runt 10x10 cm i diameter, som då lämnat brännmärken efter sig. Cage hade specifika uträkningar för hur länge mängden papper skulle brännas, ”one peace of paper and 29 seconds of fire” samt ”two peaces of paper and 6 seconds of fire”
Yoko Onos verk ”Three mounds” består av tre högar, som till synes ser identiska ut, men varje hög är från olika onämnda länder som ingick i krig. Meningen med verket var att tänja på de konstgjorda gränserna människan delat upp länder med, samt att visa dårskapet med att kriga, oavsett vilket land man krigade över, samt vilket skäl.
Jag har då inspirerats av dessa två verk och tillsammans skapar mitt verk. Ur Cage´s ”Eninka 29” har jag bland annat inspirerats av utseendet på slutresultatet och teknikerna han använde, han lade nämligen pappret ovanför elden istället för att exempelvis lägga en tänd tändsticka ovanför pappret som jag först hade planerat. För att skapa detta använda och äldre uttryck som papperna får tänker jag faktiskt använda mig av en använd kaffekopp, eftersom det är något folk kan relatera till vilket gör att det då skapar en bekväm känsla och blir mindre tillgjort. Tekniker jag själv använder mig av för detta uttryck är att jag knycklar ihop papperna, använder kaffe på olika sätt, lägger delar av blött tidningspapper över och penslar med ännu mer vatten så att bokstäverna färgar av sig, samt att även jag bränner dem. Jag tänker använda mig av Cage´s uträkningar för sekunderna papperna ska brinna även fast uträkningarna inte gäller mig så är det intressant att se hur sekunderna i elden påverkar pappret, samt att även det blir en koppling till ”Eninka 29”. Jag kommer presentera när papperna brinner genom en tyst film där då pappret läggs över tändstickan.
Ur Ono´s ”Three mounds” har jag endast använt mig utav hennes princip med högarna. Det som blev över av papperna kommer bli min liknelse till Ono´s jordhögar och kommer placeras framför filmen på de brinnande papperna, tillsammans bildar dessa en mindre installation. Yoko Ono använde jord från olika krigsländer och jag visar resultatet av ett mindre krig hemma, mellan antingen två personer eller en persons inre kamp. ”Three mounds” har även en stor frihet till egentolkning om man inte vet bakgrunden till verket, detta inspirerades även jag av. Eftersom om man inte vet bakgrunden till mitt verk kan de brända papperna tolkas som något helt annat än känslorna jag ville förmedla.
Tanken med mitt verk är att skapa en känsla av ilska, desperation och ångest, i denna ordning. Genom att jag först fått papperna att ha ett äldre uttryck bildas redan där en känsla av något viktigt och minnesvärt, eftersom jag sedan bränner papperna i en öppen spis, som även det ger en känsla av hemma, och efter det kastar vatten för att släcka elden, bildas känslorna jag ville åstadkomma. Detta verk kan tolkas på olika sätt, exempelvis kan det vara två personer som är inblandade eller bara en. Verket kan skapa känslan av att en person bränner upp papperna i ilska och sedan försöker den andra personen rädda papperna i ångest och desperation, genom att kasta vatten. Man kan även tolka det som att det endast är en person inblandad som då desperat ändrar sitt beslut och försöker rädda papperna.
Var skall konstverket stå? Hur påverkar det platsen?
Detta konstverk ska placeras i en miljö som liknar en ”hemmiljö”, en miljö flera kan relatera till. Jag anser att verket då visar budskapet till max. Genom verket vill jag skapa en känsla som flera kan relatera till, att det sker i ett hem, och genom att exempelvis presentera verket i en konsthall som har en mindre känsla av personlighet och hemmiljö förlorar verket sitt budskap, dock så skapas en större möjlighet till fritolkning av verket. Folk kan tolka verket som andra känslor än mina, exemplevis som sorg. Genom att det visas i en hemmiljö blir verket mer känslosamt, skapar en historia, dock genom att det visas i en konsthall skapas möjligheten till fritolkning och verket kan anses mer som ett konstverk.
